Assignment #5.2 "Eftersläppet"
Jag förstog ne.
Det blev så. Färg. Folk. Emellan.
Det blev så. Färg. Folk. Emellan.
Det kom liksom inget annat. Det stod helt still.
Jag gav dem ändock en liten historia, att de fick stå och se lite sura ut på varandra.
Som om att färgerna visade på att de har en koppling, eller ett band - men att deras kroppshållning inte alls indikerade på just det. Att vi aldrig får se varandra bara för vad som för ögat är synligt, utan också känna känslan och lyssna på vad som faktiskt finns även fast det kanske är osynligt. Och kanske bara för stunden.
Jag gav dem ändock en liten historia, att de fick stå och se lite sura ut på varandra.
Som om att färgerna visade på att de har en koppling, eller ett band - men att deras kroppshållning inte alls indikerade på just det. Att vi aldrig får se varandra bara för vad som för ögat är synligt, utan också känna känslan och lyssna på vad som faktiskt finns även fast det kanske är osynligt. Och kanske bara för stunden.