thehoneycombartchives.blogg.se

I och med att jag inte medverkade på Tisdagens Workshop har jag inget att skriva om den dagen. 

Onsdag
Litteraturesminarie med Rebecka av boken Det kreativa ögat. Rebeckas seminarier är alltid väldigt givande. Att hon är flexibel och möter oss i vart vi är på vår kunskapsnivå och för dagen gör att lärandet blir mer av en dialog istället för monolog. Jag ser upp till henne i min egen roll som framtida lärare. 

Rebecka använde i sin presentation en väldigt bra powerpoint som gjorde att det var lätt att hänga med i vad hon pratade om. Att hon låter vissa bilder hänga kvar, och repeterarar det som sagts tidigare i presentationen gör att lärandet blir mer som en cirkel istället för en fyrkant, man fäller inte ner för nästa vägg utan rullar helatiden. 

Torsdag
Assignment 7 som var innanför min jacka, innanför min jacka, vad finnns?
Jag har gjort det här assignmentet i en video, där jag med hjälp av att klippa scenerna när jag plockar ut saker från min jacka, skapar illusionen av att det finns alldeles för mycket saker där inne för vad som egentligen borde få plats. 

Fredag
Uppstart av gestaltningsveckan tillsammans med Anna. Även hon är en förebild för mig i min lärarroll. I sitt sätt att engagera och inspirera gör att skapandet blir mer flytande. Jag vill veta mer då hon pratar gällande utbildningen och knyter an till konstnärer eller händelser på ett levande sätt. 
Dagen bestod iallafall av ett slags öppnande av det kreativa tänkandet gällande kommande gestaltningsdagar. Vi såg en film om en blind fiskare och skapade våra egna truckerkepsar. Anna belyste att gestaltninens tema var "do it yourself" och berättade vad man kunde tänka på. 

Måndag
Litteraturseminarium av boken Fantasi och kreativitet i barndomen gick vi tillsammans med Camilla igenom Vygotskijs historia, bokens innehåll och en uppgift. 
Varför vi gör det är för att förtydliga, belysa sidor i boken och dela med oss till varandra av vad vi tycker är viktiga delar. Vi alla läser boken på olika sätt och kommer ihåg olika saker, därför är en levande diskussion viktigt. Vi utformade även i grupper lektioner baserade på boken. Det hjälper en att praktisera textinformation så kunskaperna man hämtar ut böcker befästs. 

Tisdag
Med Mattias i gestaltningssalen. Uppgiften var att följa efter människor på stan, se vart du hamnar, stanna där, måla av det du ser samt återgå med några ord om platsen.
Andra momentet var att välja ord från en text, skriva en dikt av dem, flödesskriva och till slut göra ett vykort & skicka iväg det. 
När jag först hörde att vi skulle följa efter okända människor blev jag nervös. Jag är inte mycket för sådana aktiviteter, men när jag väl kom ut gick det bättre än jag trodde. Vi fick chansen att kliva utanför våra komfortzoner, göra något annorlunda och bryta mönster.

Dikt- och flödesskrivningen älskade jag. Att få se sig själv efteråt- att ha skrivit ned känslor och tankar som aldrig får bli ord- är en upplevelse i sig.  Jag antar att det var det hela workshopen handlade om. Att kartlägga sig själv. Jag börjar inse vad den meningen betyder. 

Onsdag
Assigntment 6, som var Förflytta dig från punkt A till B spenderades ute i skogen med de flesta damer från bildklassen. Den mynnade ut i en kort novell inspirerad av Majas fotografier. 
Kändes egentligen precis som Assignment 5. Lite ordbajsad och direkt. Men det blev något bra av det iallafall. 

Fredag
Veckans sokratiska samtal var i regi av Erik och Kristian. De valde att vi skulle diskutera Mocumentaryn I'm still here, baserad på Jaquin Pheonix härjade livsituation. 
I och med allas olika kunskaper kring den här filmen gjorde att diskussionen inte riktigt blev så flytande som den hade kunnat bli. Men att ha sådana samtal, som inte blir som planerat för att sedan prata om det efteråt i postseminariet, gör att vi lär oss och växer. 

 

Denna veckas Hur bestog av två litteraturseminarier, lika många inläsningsdagar samt ett sokratiskt samtal. 
Jag tyckte av böckerna ( Fantasi och kreativitet i barndomen, Vygotskij & Bild en samtalsguide, skolverket ) så var Vygotskij helt klart den jag fick mest utav. Den vidgade synen över hur utveckligen i ett barns liv, och hur det fortsätter att förbli - gjorde min egen utveckling sen barnsben så mycket tydligare. 

Vad,  Litteraturseminarierna var båda givande då vi i grupper fick varsitt kapitel att formulera en fråga av eller en lektion utifrån. Det blir mycket roligare att lära från böcker då man gestaltar innehållet och ger det liv. 

I det sokratiska samtalet pratade vi om hur vi tror disney har påverkat oss, samt när man får kalla sig för konstnär. Ingen av ämnena hade ett skönt flow, då samtalet ibland stannade. Men de resluterade båda i att bli intressanta. 

Veckans varför är, antar jag utifrån mig, att vi skulle då en bredare syn på barn och dess utveckling. Hur vi tydligare ser på bild som ämne samt hur det hanteras. Båda de litterära verken har tydliga beskrivningar och konkretiseringar som gör att vi lättare kan argumentera för vår sak. 

Det här veckan har det -enligt mig- varit pinsamt lite undervisning.

Vi går den här utbildningen för att lära oss och när stoffet i den här kursen är långsamt och slött är det inte konstigt att man blir oinspirerad.

Den här veckan bjöd iallafall på nånting. Tisdagen på workshop + litteraturseminarium. Båda mycket givande, jag gillade när uppgiften var att gestalta något ut boken. 
Jag fick upp ögonen för hur bra det är för minnet att skapa något ur en kunskap. 

Bildanalysen var helt okej. Jag kan inte påstå att jag fick någon aha-upplevelse dock men ett bra tillfälle att påminnas lite. 


Men nej,
jag är inte nöjd med den här kursen hittils. 
Den är alldeles för lat och långsam. 

Okej! på måndagen befann jag i Dalarna så jag kan inte påstå att jag fick något utav samtidskonst-presentationen, som jag gärna hade varit på. Men tisdagens workshop fick mig att tänka i lite andra banor. Mattias hade ställt upp en installation som vi roterade runt och tecknade av - vänster hand, höger hand, blunda, 30 sekunder, 5 minuter osv. Han pratade om att "rita ur sig", att stora högar utav papper var som ett tecken på något slags flöde. Om att bestämma sig i teckningen. Att titta först och teckna sen. Att se vad man har framför sig. 
Jag trivdes i att komma ur mina små motiv, med streckade skuggor och konstiga vinklar - till att faktiskt precis som han sa - se, bestämma mig, göra det över hela papperet. Varför mesa? TECKNA, och gör det ordentligt. 

Det var skönt att balla ur lite. 

Assignmentet var det första som jag verkligen kände att det här är en utmaning, och en väldigt bra sådan. Jag har upplevt att undervisningen har varit lite dubbelmoralisk med att vi undervisas med "den enda rätta metoden", men vi ska undervisa i att alla metoder är rätt. Men så kom den här veckans assignment och bröt det mönstret. 
Jag tänkte verkligen. Jag letade känslor och hittade dem på precis rätt ställe utan att jag visste om det. Jag förstog vart jag ska leta för att hitta mina känslor och se dem för vad de är och sedan använda dem. 
Jag växte faktiskt på riktigt den här gången.

Vi har också märkt att under våra sokratiska samtal vill vi aldrig sluta. Jag känner en viss stress att vi alltid slutar 12 och känslan av att vi aldrig riktigt får diskutera klart håller i sig.  Om vi har schemalagt till fyra, varför inte få göra klart? Jag kan påstå att jag blir bättre och bättre på att formulera mina frågor så de blir tydliga, och frångå mina suddiga exemplifieringar. Min tanke blir lite snabbare och jag vågar dela med mig utav mina åsikter mer och mer. 

Måndagens litteraturseminarium, ledd utav Rebecka Nordström Graf var mycket givande. I och med de något svårförstådda kapitlen i Uttryck, intryck, avtryck så valde vi att gå igenom dem tillsammans, vilket gjorde att jag(som har svårigheter med läsförståelsen i det danska språket) kunde förstå och ta till mig innehållet vilket var om en djupare förståelse i saker och ting, att dagens ungdomar VET mer, men KAN mindre. Även vad som var skillnaden mellan det analoga och det digitala samfundet. Att det digitala samspelet vi människor har utvecklat ökar vår depression pga t.ex. chatsidor – som trots frånvaron utav bekräftelse – ändå bidrar till vår sociala trötthet. De små bekräftelserna som leenden, nickar, kroppsspråk m.m. uteblir tillsammans med närheten utav en annan människa.

Innehållet i seminariet fylldes utav faktabaserad kunskap och liknade mer en lektion än ett seminarium, som jag uppskattade väldigt mycket då jag anser att utbildningen hittills har varit väldigt abstrakt. Jag fick lära mig mer om bildens historiska utveckling och fick en bredare förståelse för vad estetiska lärprocesser faktiskt är.
Assignment #2 var att prata om vår framtid som bildlärare under en lunch och sedan teckna av resterna. Jag ifrågasatte den lite för att jag inte kunde se vad vi skulle få ut utav den. Men nu i efterhand blev jag mer medveten om att jag bör läsa på mer om dagens konflikter kring läraryrket och viktiga saker att tänka på under min teckning.
Torsdagens intro till gestaltningen var fenomenal. (Jag hänvisar till reflektionen jag lade upp kring den "Intro gestaltning / workshop torsdag 7/2")

Det sokratiska samtalet vi förde på Fredagen handlade om Försvarsmaktens reklamkampanj. Den inledande frågan var ”Om det blev krig i Sverige nu, skulle du ta värvning?” Jag var något kluven i frågan men bestämde mig för att tjänstgöra i hjälporganisationerna eller i krigsförda områden där människor behöver hjälp för att överleva.
jag kan inte säga att jag fick ut väldigt mycket utav den frågan. Dock var vår timme utav att kritisera varandras assignments väldigt bra, jag fick som sagt reda på vad jag bör träna mer på. 

Veckoreflektion alltså. 

Jag kan med en enorm säkerhet säga att den här veckan, har varit den mest odiciplinära hittils under utbildningen. 
Under fem dagar, har det tre varit inläsningsdagar och två korta vistelser på HDK. 

Jag börjar känna en viss oro,
men rycker lite på axlarna och hoppas på att det kommer bli...
lite hårdare. 
(jag trodde aldrig jag skulle säga så)


Onsdagen var givande. Mattias var inspirerande när han pratade om hur man väljer att bli som lärare och hur man kan tänka. Processloggarbetet blev tydligare och något roligare. 

Det sokratiska samtalet vi höll visade sig bli väldigt intressant då samtalsämnet gick från "skulle du köpa en biljett till en tyst konsert?" till "finns det en absolut tystnad?". 

Spännade tanke.